Datacenter i Sverige: vad betyder utbyggnaden för elnätet?

Datacenter i Sverige hör till de snabbast växande källorna till ny elanvändning. Microsoft, Google, Brookfield och flera andra aktörer bygger ut eller planerar nya anläggningar här, lockade av ett svalt klimat, fossilfri el och möjligheten att återvinna spillvärme. När de här stora anläggningarna, som går dygnet runt, blir fler handlar frågan inte bara om hur mycket el Sverige producerar. Det handlar också om att effekt och nätkapacitet finns på rätt plats vid rätt tidpunkt, och därför blir flexibilitet i elsystemet allt viktigare.

I den här artikeln

1. Datacenter i Sverige i dag och framöver

2. Varför byggs datacenter i Sverige?

3. Hur mycket el använder datacenter i Sverige?

4. Energi, effekt och nätkapacitet: därför spelar plats och tid roll

5. Flexibilitet och batterilagringens roll

6. Vad betyder det för andra företag?

7. Vanliga frågor

Datacenter i Sverige i dag och framöver

Sverige har varit en attraktiv plats för stora datacenter i över ett decennium. Meta öppnade sitt datacenter i Luleå redan 2013, och i dag har även Amazon Web Services (AWS) anläggningar i Västerås, Eskilstuna och Katrineholm. Microsoft har i sin tur etablerat datacenter i Gävle, Sandviken och Staffanstorp.

I takt med att fler datacenter etableras ökar också behovet av el. En studie från RISE, framtagen på uppdrag av Energimyndigheten 2023, uppskattade att svenska datacenter använde mellan 2,8 och 3,2 TWh el under 2022. Enligt samma studie väntades elanvändningen öka till 4,0-4,4 TWh år 2025 och vidare till 4,4-5,2 TWh år 2030.

För att sätta siffrorna i perspektiv motsvarar det, enligt Svenskt Näringsliv, knappt 3 procent av Sveriges totala elanvändning.

Nästa våg är betydligt större.

Det här är aviserade projekt, så tidplaner och kapacitet kan ändras. Brookfields byggstart i Strängnäs har till exempel beskrivits som beroende av att elförsörjningen kan lösas.

Varför byggs datacenter i Sverige?

Sverige har mycket av det som krävs för att driva stora datacenter. Det svala klimatet minskar behovet av kylning, samtidigt som tillgången till fossilfri el från vattenkraft, kärnkraft och vindkraft gör landet attraktivt för nya investeringar. Elpriserna har dessutom ofta varit konkurrenskraftiga, särskilt i norra Sverige.

En annan fördel är möjligheten att ta vara på den värme som datacentren producerar. Tack vare Sveriges utbyggda fjärrvärmenät kan överskottsvärme användas för att värma upp bostäder och andra byggnader. Googles nya datacenter i Horndal är exempelvis förberett för att kunna återvinna överskottsvärme.

Sveriges förutsättningar har också uppmärksammats internationellt. I en rapport från EY lyfts Sverige fram som en av Europas mest attraktiva marknader för nya datacenter, bland annat tack vare den höga andelen fossilfri el.

Samtidigt har spelreglerna förändrats. Den särskilda skattenedsättningen för el till datorhallar avskaffades den 1 juli 2023, även om en geografisk skattenedsättning fortfarande kan gälla i delar av norra Sverige.

Hur mycket el använder datacenter i Sverige?

I dag står datacenter för knappt tre procent av Sveriges elanvändning. Andelen väntas öka i takt med att fler anläggningar byggs, men hur stor ökningen blir är fortfarande osäkert. Det beror framför allt på hur många av de planerade projekten som faktiskt blir verklighet.

Olika prognoser visar hur stor skillnaden kan bli:

• 4,4-5,2 TWh år 2030: Enligt en studie från RISE, framtagen på uppdrag av Energimyndigheten 2023.

  
  

• 14-15 TWh år 2030: Ett räkneexempel från Svenskt Näringsliv visar hur hög elanvändningen skulle kunna bli om efterfrågan i Sverige växer i samma takt som i nordiska prognoser.

  
  

• 7 326 MW i anslutningskön: Den 1 oktober 2026 fanns ansökningar om att ansluta datacenter med en sammanlagd effekt på 7 326 MW hos Svenska kraftnät. Merparten gäller elområde SE3, där bland annat Stockholm och Mälardalen ingår. Det handlar om ansökningar, inte om redan beviljad kapacitet.

Energi, effekt och nätkapacitet: därför spelar plats och tid roll

För att förstå hur datacenter påverkar elsystemet är det bra att känna till några viktiga skillnader:

• Energi är mängden el som används över tid och mäts i megawattimmar (MWh), gigawattimmar (GWh) eller terawattimmar (TWh).

  
  

• Effekt visar hur mycket el en anläggning använder vid ett visst tillfälle och mäts i megawatt (MW). Ett datacenter som använder 100 MW dygnet runt under ett helt år förbrukar ungefär 0,9 TWh el.

  
  

• Nätkapacitet handlar om hur mycket effekt elnätet kan leverera till en viss plats.

  
  

• Tid och plats spelar roll eftersom elen behöver finnas tillgänglig där och när den behövs.

Intresset för att bygga ut Sveriges elproduktion är stort. Den 1 oktober 2026 fanns ansökningar om att ansluta totalt 19 381 MW ny elproduktion till Svenska kraftnäts nät. Det betyder däremot inte att alla projekten kommer att bli verklighet.

Men det handlar inte bara om hur mycket el som produceras, utan också om var den produceras och när den behövs.

Sverige är indelat i fyra elområden, SE1-SE4. Mycket av elproduktionen, framför allt vattenkraft och vindkraft, finns i norr, medan en stor del av förbrukningen sker i söder. Eftersom elnätet har begränsad kapacitet att överföra el mellan områdena kan elpriserna skilja sig kraftigt mellan norra och södra Sverige.

Samtidigt varierar vindkraftsproduktionen med vädret, medan datacenter behöver el dygnet runt. Under kalla och vindstilla vinterdagar kan elsystemet därför bli extra ansträngt när elbehovet är stort men vindkraften producerar mindre. Även lokalt kan begränsad nätkapacitet skapa utmaningar, oavsett årstid.

För att möta det växande elbehovet planerar Svenska kraftnät investeringar på omkring 215 miljarder kronor i transmissionsnätet under de kommande tio åren. Samtidigt arbetar myndigheten med att förbättra anslutningsprocessen och använda den befintliga nätkapaciteten smartare, bland annat genom tydligare krav och möjligheten till mer flexibla anslutningsavtal.

Under 2025 lämnade Svenska kraftnät positiva förhandsbesked som innebar att totalt 3 695 MW kapacitet reserverades för ökad elanvändning. Det innebär dock inte att all kapacitet redan har tagits i drift.

Flexibilitet och batterilagringens roll

För att elsystemet ska fungera behöver produktion och förbrukning hela tiden vara i balans. Här spelar flexibilitet en viktig roll. Det handlar om att kunna anpassa när el produceras eller används, exempelvis genom vattenkraft, verksamheter som justerar sin elförbrukning eller energilager.

Svenska kraftnät använder stödtjänster för att hålla elsystemet i balans. Genom marknader som FCR-N, FCR-D, aFRR och mFRR kan godkända resurser få ersättning för att snabbt kunna öka eller minska sin effekt när elsystemet behöver det.

Här kommer batterilagring in i bilden. Ett batterilager (BESS, battery energy storage system) kan lagra el när tillgången är god och använda den när behovet är större. Det gör det möjligt att flytta elanvändning från dyra till billigare timmar, minska effekttoppar och dra nytta av variationer i elpriset. Batteriet kan också delta på stödtjänstmarknaderna, förutsatt att det uppfyller kraven.

”Det som kommer att avgöra elens framtid är inte hur mycket vi producerar, utan hur smart vi använder den. Flexibilitet blir en allt viktigare del av infrastrukturen som kopplar samman produktion och förbrukning.”, säger Yash Jathkar, Head of Grid Flexibility på Emaldo.

Datacenter är ett intressant exempel på hur flexibilitet kan användas i praktiken. Många har redan batteribaserade UPS-system (avbrottsfri kraft) som säkerställer driften vid strömavbrott. Energiforsk har undersökt hur datacenter och deras befintliga reservkraftsystem skulle kunna bidra till att balansera elnätet genom flexibilitet och stödtjänster.

Möjligheterna beror bland annat på hur anläggningen är utformad, vilka krav som ställs på driftsäkerheten och vilka förutsättningar som finns för att delta på marknaden.

Det betyder inte att alla datacenter behöver investera i nya batterilager. Däremot visar det att flexibilitet kan skapa värde även i anläggningar där driftsäkerheten alltid måste komma först.

Batterilagring är samtidigt inte lösningen på allt. Batterier kan lagra energi under timmar, men inte ersätta elproduktion eller nya kraftledningar. Och fler datacenter betyder inte automatiskt högre elpriser eller elbrist. Hur elsystemet påverkas beror till stor del på hur snabbt elproduktionen, nätkapaciteten och möjligheterna till flexibilitet utvecklas.

Läs våra senaste marknadsanalyser och håll dig uppdaterad om utvecklingen på energimarknaden.

Vad betyder det för andra företag?

Det är inte bara datacenter som behöver tänka på när och hur elen används. Samma frågor är relevanta för många industrier, kommersiella fastigheter, logistikcenter och laddstationer för elfordon. När är elförbrukningen som högst? Hur påverkas verksamheten av elprisets svängningar? Och räcker den befintliga nätanslutningen när verksamheten växer?

Förutsättningarna ser olika ut för varje företag. Elförbrukning, nätanslutning och elavtal påverkar hur stor nytta ett batterilager kan göra. För vissa verksamheter kan det innebära lägre elkostnader genom att använda lagrad el när priset är högt, minska effekttoppar och utnyttja den befintliga nätanslutningen bättre. För andra är investeringen kanske inte lika lönsam.

Emaldo erbjuder batterilösningar för svenska företag, anpassade efter verksamhetens energibehov och förutsättningar. Genom Grid Rewards kan företag med kvalificerade system även få ersättning för att göra batterikapacitet tillgänglig för att balansera elnätet.

Totalt har Emaldo över 12 000 aktiva system med mer än 150 MW styrbar kapacitet och betalar ut över en miljon euro varje månad genom Grid Rewards. Siffrorna gäller Emaldos samlade portfölj och är ingen garanti för vad en enskild anläggning kan tjäna.

Kontakta vårt säljteam för att ta reda på vad effekttoppar och prisexponering kostar er.

Vanliga frågor

Hur mycket el använder datacenter i Sverige?

Datacenter använder uppskattningsvis omkring 4 TWh el per år, vilket motsvarar knappt 3 procent av Sveriges totala elanvändning. Prognoserna för 2030 varierar kraftigt, från omkring 5 TWh till 14-15 TWh, beroende på hur snabbt branschen växer och hur många planerade projekt som blir verklighet.

Var ligger Sveriges datacenter?

Många datacenter finns i Stockholmsområdet och Mälardalen, där även merparten av ansökningarna i Svenska kraftnäts anslutningskö finns. Stora anläggningar finns också i Luleå, Gävle och Sandviken, medan nya datacenter planeras bland annat i Strängnäs, Horndal och Borlänge.

Varför byggs datacenter i Sverige?

Sverige erbjuder flera fördelar för datacenter, bland annat ett svalt klimat som minskar behovet av kylning, god tillgång till fossilfri el och ett stabilt elnät. Dessutom har elpriserna ofta varit konkurrenskraftiga, och det finns möjlighet att ta vara på överskottsvärme genom fjärrvärmenäten.

Hur påverkar datacenter elnätet?

Datacenter använder stora mängder el dygnet runt och behöver därför tillräcklig nätkapacitet där de byggs. För att möta det växande behovet bygger Svenska kraftnät ut transmissionsnätet och utvecklar anslutningsprocessen, bland annat genom tydligare krav och möjligheten till villkorade anslutningsavtal.

Höjer datacenter elpriset i Sverige?

Inte nödvändigtvis. Hur elpriserna påverkas beror bland annat på hur snabbt elproduktionen och elnätet byggs ut och hur mycket flexibilitet som finns i elsystemet. Även skillnaderna i elpris mellan olika timmar och elområden spelar roll.